• Datum: 2014-05-15
• Tid: 17:00–19:00
• Plats: VG Nation, Västra Åga­tan 18, 753 09 Uppsala

Före­lä­sare: Pet­ter Spjut,
mas­ters­stu­dent i reli­gi­ons­hi­sto­ria vid Uppsala Universitet.

Den radi­kala dua­lis­men hos anti­kens gnos­tiska tan­ke­ström­ningar har genom histo­rien väckt för­skräc­kelse, för­und­ran och fasci­na­tion. I Johan­nesa­po­kry­fen – som lik­nar den judiska ska­par­gu­den vid ett abor­te­rat fos­ter – är den mate­ri­ella exi­sten­sen ett miss­tag, och till­va­ron ett menings­löst krets­lopp som män­ni­skan gång på gång tvingas återuppleva.

Eftersom dessa tex­ter sys­te­ma­tiskt ren­sa­des ut under 300– och 400-talet var forsk­ningen länge begrän­sad till kyr­ko­fä­der­nas rap­por­ter. Inom kris­ten teo­logi för­blev de gnos­tiska rörel­serna ”de andra” – skam­lösa och omo­ra­liska kät­tare som för­förde och för­där­vade en ren apo­sto­lisk tra­di­tion. Exi­sten­ti­a­lis­tiskt sko­lade 1900-talsförfattare som Albert Camus och Her­mann Hesse för­stod också gnos­ti­kerna som ”de andra” – med skill­na­den att de vär­de­rade dem posi­tivt. I Camus för­fat­tar­skap är gnos­ti­kerna meta­fy­siska rebel­ler; hos Hesse får kai­ni­terna vara repre­sen­tan­ter för den über­mensch som höjer sig över flock­män­ni­skor­nas slavmoral.

Efter flera fynd av pri­märkäl­lor har fors­kare bör­jat ifrå­ga­sätta om gnos­ti­cism fort­fa­rande är en lämp­lig term. Inne­hål­let i pri­märkäl­lorna skil­jer sig näm­li­gen på vissa punk­ter mar­kant från kyr­ko­fä­der­nas rapporter.

Under detta före­drag kom­mer vi att titta på forsk­nings­hi­sto­ria och antika käl­lor. Sna­rare än att erbjuda en slut­gil­tig defi­ni­tion av vad gnos­ti­cism inne­bär, vill jag belysa de svå­rig­he­ter som kate­go­rin med­för. Slut­li­gen kom­mer jag att pre­sen­tera två hypo­te­ser och för­sök till att kon­tex­tu­a­li­sera de gnos­tiska rörel­serna. Den ena tar avstamp i sepa­ra­tio­nen mel­lan kris­ten­dom och juden­dom, och för­står de gnos­tiska tex­terna som ett radi­kalt avstånds­ta­gande från den hebre­iska bibeln. Den andra pla­ce­rar gnos­ti­cism i en judisk-hellenistisk kon­text och för­står de gnos­tiska tex­terna som för­sök att lösa de teo­lo­giska pro­blem som före­kom­mer i skapelseberättelsen.

—
Före­dra­get hålls i sam­ar­bete med Folk­u­ni­ver­si­te­tet och är öppet för all­män­he­ten. Inträ­det är gra­tis, men kon­tanta bidrag till verk­sam­he­ten mot­ta­ges tacksamt.

Väl­komna!