- Datum: 2014-05-15
- Tid: 17:00–19:00
- Plats: VG Nation, Västra Ågatan 18, 753 09 Uppsala
Föreläsare: Petter Spjut,
mastersstudent i religionshistoria vid Uppsala Universitet.
Den radikala dualismen hos antikens gnostiska tankeströmningar har genom historien väckt förskräckelse, förundran och fascination. I Johannesapokryfen – som liknar den judiska skaparguden vid ett aborterat foster – är den materiella existensen ett misstag, och tillvaron ett meningslöst kretslopp som människan gång på gång tvingas återuppleva.
Eftersom dessa texter systematiskt rensades ut under 300– och 400-talet var forskningen länge begränsad till kyrkofädernas rapporter. Inom kristen teologi förblev de gnostiska rörelserna ”de andra” – skamlösa och omoraliska kättare som förförde och fördärvade en ren apostolisk tradition. Existentialistiskt skolade 1900-talsförfattare som Albert Camus och Hermann Hesse förstod också gnostikerna som ”de andra” – med skillnaden att de värderade dem positivt. I Camus författarskap är gnostikerna metafysiska rebeller; hos Hesse får kainiterna vara representanter för den übermensch som höjer sig över flockmänniskornas slavmoral.
Efter flera fynd av primärkällor har forskare börjat ifrågasätta om gnosticism fortfarande är en lämplig term. Innehållet i primärkällorna skiljer sig nämligen på vissa punkter markant från kyrkofädernas rapporter.
Under detta föredrag kommer vi att titta på forskningshistoria och antika källor. Snarare än att erbjuda en slutgiltig definition av vad gnosticism innebär, vill jag belysa de svårigheter som kategorin medför. Slutligen kommer jag att presentera två hypoteser och försök till att kontextualisera de gnostiska rörelserna. Den ena tar avstamp i separationen mellan kristendom och judendom, och förstår de gnostiska texterna som ett radikalt avståndstagande från den hebreiska bibeln. Den andra placerar gnosticism i en judisk-hellenistisk kontext och förstår de gnostiska texterna som försök att lösa de teologiska problem som förekommer i skapelseberättelsen.
—
Föredraget hålls i samarbete med Folkuniversitetet och är öppet för allmänheten. Inträdet är gratis, men kontanta bidrag till verksamheten mottages tacksamt.
Välkomna!