All posts by mikael

Sata­nisk femi­nism: Djä­vu­len som kvin­nans befri­are under 1800-talet

  • Datum: 2015-05-28
  • Tid: 17:00–19:00
  • Plats: Norr­lands nation, Västra Åga­tan 14, 753 09 Uppsala

Före­lä­sare: Fil.Dr. Per Fax­n­eld, Reli­gi­ons­hi­sto­ri­ker vid Stock­holms Universitet.

Enligt Bibeln var Eva först med att lyssna till ormen och äta av den för­bjudna fruk­ten. Tan­ken på kvin­nan som Satans utvalda är fram­trä­dande under stora delar av kris­ten­do­mens histo­ria. Under 1800-talet kom femi­nis­ter att börja läsa denna miso­gyna tra­di­tion mot­valls. Häri­ge­nom blev Luci­fer omge­stal­tad till en kvin­nans befri­are, och den syn­diga Eva för­vand­la­des till en hjäl­tinna. I dessa mot­my­ter fick Satan rol­len av en alli­e­rad i kam­pen mot Gud Fader och hans pat­ri­ar­kala prästerskap.

Före­läs­ningen bely­ser hur sådan “sata­nis­tisk femi­nism” under 1800-talet kom­mer till uttryck i en rad eso­te­riska verk, själv­bi­o­gra­fier, pam­flet­ter och tid­skrif­ter, tid­nings­ar­tik­lar, mål­ningar, skulp­tu­rer och till och med sådana kon­sum­tions­kul­tu­rens arte­fak­ter som smyc­ken. Bland indi­vi­derna som på olika sätt bidrog till dis­kur­sen fin­ner vi exem­pel­vis suff­ra­get­ten Eli­za­beth Cady Stan­ton, den kön­sö­ver­skri­dande teo­so­fen Madame Bla­vat­sky, för­fat­ta­ren och diplo­mat­hust­run Aino Kal­las, skå­de­spe­lers­kan Sarah Bern­hardt, den antik­le­ri­kala häx­en­tu­si­as­ten Matilda Joslyn Gage, den deka­denta mar­ki­sin­nan Luisa Casati och den luci­fe­ri­anska les­biska poe­ten Renée Vivien.

Ana­ly­sen foku­se­rar på skär­nings­punk­terna mel­lan eso­te­rism och den poli­tiska sfä­ren, såväl som den påver­kan som ockul­tism och konst utö­vat på varandra.

Per Fax­n­eld är spe­ci­a­list på Sata­nism och har tidi­gare gäs­tat Luna med ett före­drag base­rat på hans första mono­grafi Mörk­rets Apost­lar (2006). För en utför­lig pre­sen­ta­tion av Per se: http://www.erg.su.se/om-oss/kontakt/medarbetare/faxneld-per-1.39438


Före­dra­get finan­sie­ras med stöd av Folk­u­ni­ver­si­tets­för­e­ningen och är öppet för all­män­he­ten. Inträ­det är gra­tis, men kon­tanta bidrag till den ide­ella verk­sam­he­ten mot­ta­ges tacksamt.

Väl­komna!

Magiska iden­ti­te­ter: trans­for­ma­tio­ner i for­ne­gyp­tiska kisttexter

  • Datum: 2015-04-14
  • Tid: 17:00–19:00
  • Plats: VG Nation, Västra Åga­tan 18, 753 09 Uppsala

Före­lä­sare: Fil.dr. Anne Land­borg, egyp­to­log vid Uni­ver­sity of Liverpool.

Tex­ter på egyp­tiska kis­tor kan till­skri­vas många använd­nings­om­rå­den, och kis­torna i sig har både beskri­vits som åter­upp­väc­kel­se­ma­ski­ner och mikro­kos­mos. Vissa tex­ter fun­ge­rar som en själs­lig mumi­fi­e­ring, då de ver­kar till att åter­upp­bygga det som var förut, och se till att alla delar av den döde för­blir intakta. Dock inrik­tar tex­terna sig inte enbart på att åter­skapa det som fanns innan döden, utan de utö­kar även den tidi­gare levande per­so­nen till att invol­vera myc­ket nytt. Ett antal besvär­jel­ser från kisttex­ter och döds­bo­ken är för­sedda med rubri­ker som klas­si­fi­e­rar dem som trans­for­ma­tions­tex­ter. I majo­ri­te­ten av dessa tex­ter så iden­ti­fie­ras den döde med en utom­stå­ende iden­ti­tet, i vissa fall många olika iden­ti­te­ter i samma text, och de största grup­perna utgör gudar och fåg­lar. Egyp­tiska ritu­al­tex­ter inne­hål­ler fre­kvent en iden­ti­fi­e­ring mel­lan den som utför ritu­a­len, eller den som ritu­a­len rik­tar sig till, och en utom­stå­ende iden­ti­tet. Iden­ti­fi­e­ringen blir en ny utgångs­punkt för ritu­a­len och i många fall en för­ut­sätt­ning för den­samma. Den nya iden­ti­te­ten kan i sin tur vara en för­ut­sätt­ning för fär­den till livet efter detta, eller för att låta den döde inte­gre­ras i en myto­lo­gisk kon­text i gudar­nas sfär. Före­dra­get kom­mer att handla om dessa magiska iden­ti­te­ter och dess inver­kan på män­ni­skorna som ritu­a­lerna var avsedda för.


Före­dra­get finan­sie­ras med stöd av Folk­u­ni­ver­si­tets­för­e­ningen och är öppet för all­män­he­ten. Inträ­det är gra­tis, men kon­tanta bidrag till den ide­ella verk­sam­he­ten mot­ta­ges tacksamt.

Väl­komna!

Jät­tar som kun­skaps­för­med­lare i fornnor­disk mytologi

  • Datum: 2015-03-19
  • Tid: 17:00–19:00
  • Plats: VG Nation, Västra Åga­tan 18, 753 09 Uppsala

Före­lä­sare: Tommy Kuu­sela, dok­to­rand i Reli­gi­ons­hi­sto­ria vid Stock­holms Universitet.

I den for­nis­ländska dik­ten Vafþrúð­nis­mál råd­frå­gar Oden sin hustru Frigg om en resa han vill göra till jät­ten Vaft­rud­ners boning. Frigg sva­rar att hen­nes vilja vore att han stan­nade hemma eftersom hon fruk­tar för hans liv. Odens vet­gi­rig­het har inga sådana grän­ser, han avser i vil­ket fall att resa och menar att han av många mak­ter för­kov­rat sitt vetande och att han nu vill utmana Vaft­rud­ner. Han fär­das under täck­man­tel med falskt namn, vil­ket är bruk­ligt för guden. Väl hos jät­ten utma­nar han denne till en vis­dom­s­täv­ling i vil­ken insat­sen är för­lo­ra­rens huvud. Oden vin­ner med en hårs­mån, och det först efter att han hand­lat oär­ligt. Av jät­ten får han kun­skap om det för­flutna samt om vik­tiga ske­en­den i en nära framtid.

Dik­ten för­med­lar en vik­tig före­ställ­ning om jät­tar, san­no­likt en myc­ket gam­mal sådan, där vis­dom­sa­spek­ten är ett fram­trä­dande drag. Vaft­rud­ners minne sträc­ker sig till­baka till en mytisk urtid innan gudarna fanns till, han äger också eso­te­risk kun­skap och har skå­dat in i döds­ri­kets myste­rier. Vaft­rud­ner är inte ensam, andra jät­tar beskrivs på lik­nande sätt. I detta före­drag avser Kuu­sela att lyfta fram denna i forsk­ningen ofta för­bi­sedda del av jät­tar i fornnor­disk mytologi.


Före­dra­get finan­sie­ras med stöd av Folk­u­ni­ver­si­tets­för­e­ningen och är öppet för all­män­he­ten. Inträ­det är gra­tis, men kon­tanta bidrag till den ide­ella verk­sam­he­ten mot­ta­ges tacksamt.

Väl­komna!