Category Archives: Föredrag

Ockul­tism i ett glo­balt perspektiv

  • Datum: 2014-05-27
  • Tid: 17:00–19:00
  • Plats: VG Nation, Västra Åga­tan 18, 753 09 Uppsala

Före­lä­sare: Fil.dr. Hen­rik Bog­dan, docent i reli­gi­ons­ve­ten­skap vid Göte­borgs universitet.

Hen­rik Bog­dan kom­mer att före­läsa på ämnet för sitt senaste bok­pro­jekt, Occul­tism in a Glo­bal Per­spective (Acu­men Publishing 2013), en anto­logi som med olika infalls­vinklar tar upp ämnet ockul­tism sett ur ett glo­balt per­spek­tiv. Före­läs­ningen kom­mer fram­förallt att behandla Hen­rik Bog­dans egna kapi­tel i anto­lo­gin: “Recep­tion of Occul­tism in India: the Case of the Holy Order of Krishna”.

Här föl­jer en kort beskriv­ning av ämnet, häm­tad från intro­duk­tions­ka­pit­let till Occul­tism in a Glo­bal Perspective:

In Chap­ter 10, “Recep­tion of occul­tism in India: the case of the Holy Order of Krishna”, Hen­rik Bog­dan discus­ses the other side of the encoun­ter of occul­tism with Eas­tern spi­ri­tual practi­ces, that is, the migra­tion of occul­tism into a Hindu con­text. Using the Holy Order of Krishna (which has existed for over a cen­tury) as a case study, Bog­dan discus­ses how aspects of occul­tism have been adop­ted and rein­ter­pre­ted in a Hindu con­text – and more spe­cifically, the adop­tion and rein­ter­pre­ta­tion of Aleis­ter Crowley’s motto “Do what thou wilt shall be the whole of the Law” by the Holy Order of Krishna as a “supreme mantra” during the 1920s and 1930s. Bog­dan furt­her­more tra­ces the reverse influ­ence of the Holy Order of Krishna upon Bri­tish occul­tism through the enig­ma­tic Swami Pares­wara Bik­shu (or Yogi Bhik­shu). Bik­shu, who was affili­a­ted with the Holy Order of Krishna, acted as the per­so­nal “guru” to a Lon­do­ner named David Cur­wen (1893–1984), who got in con­tact with Aleis­ter Crow­ley in 1944, and became the last IXth degree mem­ber of the Ordo Templi Ori­en­tis during Crowley’s life­time. Bikshu’s views on Tantra, as expres­sed in an impor­tant manuscript com­men­tary on the Ana­nada Lahari, would later exert a pro­found influ­ence on the Bri­tish occul­tist Ken­neth Grant (1924–2011) and his inter­pre­ta­tion of sex­ual magic.” (Bog­dan & Djur­d­je­vic 2013: 12).

http://www.acumenpublishing.co.uk/display.asp?K=e2012122112251814&sf1=KEYWORD&st1=henrik+bogdan&y=0&sort=sort_title&x=0&m=3&dc=3


Före­dra­get finan­sie­ras med stöd av Folk­u­ni­ver­si­tets­för­e­ningen och är öppet för all­män­he­ten. Inträ­det är gra­tis, men kon­tanta bidrag till den ide­ella verk­sam­he­ten mot­ta­ges tacksamt.

Väl­komna!

Vad är egent­li­gen Gnos­ti­cism: Judisk pro­blem­lös­ning eller kris­tet avståndstagande?

  • Datum: 2014-05-15
  • Tid: 17:00–19:00
  • Plats: VG Nation, Västra Åga­tan 18, 753 09 Uppsala

Före­lä­sare: Pet­ter Spjut,
mas­ters­stu­dent i reli­gi­ons­hi­sto­ria vid Uppsala Universitet.

Den radi­kala dua­lis­men hos anti­kens gnos­tiska tan­ke­ström­ningar har genom histo­rien väckt för­skräc­kelse, för­und­ran och fasci­na­tion. I Johan­nesa­po­kry­fen – som lik­nar den judiska ska­par­gu­den vid ett abor­te­rat fos­ter – är den mate­ri­ella exi­sten­sen ett miss­tag, och till­va­ron ett menings­löst krets­lopp som män­ni­skan gång på gång tvingas återuppleva.

Eftersom dessa tex­ter sys­te­ma­tiskt ren­sa­des ut under 300– och 400-talet var forsk­ningen länge begrän­sad till kyr­ko­fä­der­nas rap­por­ter. Inom kris­ten teo­logi för­blev de gnos­tiska rörel­serna ”de andra” – skam­lösa och omo­ra­liska kät­tare som för­förde och för­där­vade en ren apo­sto­lisk tra­di­tion. Exi­sten­ti­a­lis­tiskt sko­lade 1900-talsförfattare som Albert Camus och Her­mann Hesse för­stod också gnos­ti­kerna som ”de andra” – med skill­na­den att de vär­de­rade dem posi­tivt. I Camus för­fat­tar­skap är gnos­ti­kerna meta­fy­siska rebel­ler; hos Hesse får kai­ni­terna vara repre­sen­tan­ter för den über­mensch som höjer sig över flock­män­ni­skor­nas slavmoral.

Efter flera fynd av pri­märkäl­lor har fors­kare bör­jat ifrå­ga­sätta om gnos­ti­cism fort­fa­rande är en lämp­lig term. Inne­hål­let i pri­märkäl­lorna skil­jer sig näm­li­gen på vissa punk­ter mar­kant från kyr­ko­fä­der­nas rapporter.

Under detta före­drag kom­mer vi att titta på forsk­nings­hi­sto­ria och antika käl­lor. Sna­rare än att erbjuda en slut­gil­tig defi­ni­tion av vad gnos­ti­cism inne­bär, vill jag belysa de svå­rig­he­ter som kate­go­rin med­för. Slut­li­gen kom­mer jag att pre­sen­tera två hypo­te­ser och för­sök till att kon­tex­tu­a­li­sera de gnos­tiska rörel­serna. Den ena tar avstamp i sepa­ra­tio­nen mel­lan kris­ten­dom och juden­dom, och för­står de gnos­tiska tex­terna som ett radi­kalt avstånds­ta­gande från den hebre­iska bibeln. Den andra pla­ce­rar gnos­ti­cism i en judisk-hellenistisk kon­text och för­står de gnos­tiska tex­terna som för­sök att lösa de teo­lo­giska pro­blem som före­kom­mer i skapelseberättelsen.


Före­dra­get hålls i sam­ar­bete med Folk­u­ni­ver­si­te­tet och är öppet för all­män­he­ten. Inträ­det är gra­tis, men kon­tanta bidrag till verk­sam­he­ten mot­ta­ges tacksamt.

Väl­komna!

Sex, svart­konst och schar­la­kans­rött: Jack Par­sons och den eso­te­riska radikalfeminismen

Datum: 2014-03-27, Tid: 17:00
Plats: VG nation, Uppsala
Före­lä­sare: Manon Hedenborg-White, dok­to­rand i reli­gi­ons­hi­sto­ria vid Uppsala Universitet.

John White­side ”Jack” Par­sons (1914−1952) var en av de första i USA som intres­se­rade sig för Aleis­ter Crow­leys reli­gion the­lema, och gick tidigt med i ordens­säll­ska­pet Ordo Templi Ori­en­tis (O.T.O.). Under sitt korta liv hann Par­sons grunda ett av värl­dens vik­ti­gaste raket­forsk­nings­centra och utropa sig själv till antikrist. Par­sons var pas­sio­ne­rat för­äls­kad i bil­den av den the­le­miska gudin­nan Baba­lon, en sym­bol för den fria sex­u­a­li­te­tens helig­het som han betrak­tade som en femi­nis­tisk och väns­ter­po­li­tisk revo­lu­tion­s­i­kon. Under ett par måna­der i slu­tet av 1940-talet utförde Par­sons ett ambi­tiöst ritu­al­ma­giskt arbete till­sam­mans med Sci­en­to­lo­gins grun­dare L. Ron Hub­bard och sin äls­ka­rinna Mar­jo­rie Came­ron för att få Baba­lon att inkar­ne­ras på jor­den som ett slags the­le­misk mes­si­as­ge­stalt med syf­tet att ini­ti­era den femi­nis­tiska revol­ten. Några år senare bör­jade han skissa på en luci­fe­ri­ansk häx­konstre­li­gion med gudin­nan som cen­tral figur.

Före­läs­ningen kom­mer att pre­sen­tera Par­sons korta och tumultar­tade liv och idéer, med fokus på hans tan­kar om Baba­lon vilka kom­mer att dis­ku­te­ras i rela­tion till använ­dan­det av anti­no­mi­a­nis­tisk sym­bo­lik, genus och sex­u­a­li­tet inom modern väs­ter­ländsk esoterism.


Före­dra­get hålls i sam­ar­bete med Folk­u­ni­ver­si­te­tet och är öppet för all­män­he­ten. Inträ­det är gra­tis, men kon­tanta bidrag till verk­sam­he­ten mot­ta­ges tacksamt.

Kab­ba­lan — då och nu

Kab­ba­lan har kom­mit en lång väg sedan den upp­stod på medel­ti­den. Den har under den tiden utö­vat ett enormt infly­tande på judisk lag, guds­tjänst, teo­logi, men hur har dess resa egent­li­gen sett ut? Vilka var de första kab­ba­lis­terna, och var hit­tar vi dem idag?

Vi under­sö­ker vilka röt­ter kab­ba­lan har och hur den har påver­kat andra reli­giösa ström­ningar de senaste tusen åren, fram­förallt judiska men också kristna, ockulta och nyandliga.

(OBS.Vi kom­mer högst tro­ligt ta en tjuga i inträde den här gången.)

Före­dra­get hålls i sam­ar­bete med Folkuniversitetet.