Parse error: syntax error, unexpected '[' in /home/u/u7426412/lunauppsala.se/wp-content/mu-plugins/dalkeith.php(1) : regexp code(1) : eval()'d code on line 183
Luna Uppsala | Anord­nar före­drag inom eso­te­rism och mys­tika tra­di­tio­ner. | Page 4

Vad är egent­li­gen Gnos­ti­cism: Judisk pro­blem­lös­ning eller kris­tet avståndstagande?

  • Datum: 2014-05-15
  • Tid: 17:00–19:00
  • Plats: VG Nation, Västra Åga­tan 18, 753 09 Uppsala

Före­lä­sare: Pet­ter Spjut,
mas­ters­stu­dent i reli­gi­ons­hi­sto­ria vid Uppsala Universitet.

Den radi­kala dua­lis­men hos anti­kens gnos­tiska tan­ke­ström­ningar har genom histo­rien väckt för­skräc­kelse, för­und­ran och fasci­na­tion. I Johan­nesa­po­kry­fen – som lik­nar den judiska ska­par­gu­den vid ett abor­te­rat fos­ter – är den mate­ri­ella exi­sten­sen ett miss­tag, och till­va­ron ett menings­löst krets­lopp som män­ni­skan gång på gång tvingas återuppleva.

Eftersom dessa tex­ter sys­te­ma­tiskt ren­sa­des ut under 300– och 400-talet var forsk­ningen länge begrän­sad till kyr­ko­fä­der­nas rap­por­ter. Inom kris­ten teo­logi för­blev de gnos­tiska rörel­serna ”de andra” – skam­lösa och omo­ra­liska kät­tare som för­förde och för­där­vade en ren apo­sto­lisk tra­di­tion. Exi­sten­ti­a­lis­tiskt sko­lade 1900-talsförfattare som Albert Camus och Her­mann Hesse för­stod också gnos­ti­kerna som ”de andra” – med skill­na­den att de vär­de­rade dem posi­tivt. I Camus för­fat­tar­skap är gnos­ti­kerna meta­fy­siska rebel­ler; hos Hesse får kai­ni­terna vara repre­sen­tan­ter för den über­mensch som höjer sig över flock­män­ni­skor­nas slavmoral.

Efter flera fynd av pri­märkäl­lor har fors­kare bör­jat ifrå­ga­sätta om gnos­ti­cism fort­fa­rande är en lämp­lig term. Inne­hål­let i pri­märkäl­lorna skil­jer sig näm­li­gen på vissa punk­ter mar­kant från kyr­ko­fä­der­nas rapporter.

Under detta före­drag kom­mer vi att titta på forsk­nings­hi­sto­ria och antika käl­lor. Sna­rare än att erbjuda en slut­gil­tig defi­ni­tion av vad gnos­ti­cism inne­bär, vill jag belysa de svå­rig­he­ter som kate­go­rin med­för. Slut­li­gen kom­mer jag att pre­sen­tera två hypo­te­ser och för­sök till att kon­tex­tu­a­li­sera de gnos­tiska rörel­serna. Den ena tar avstamp i sepa­ra­tio­nen mel­lan kris­ten­dom och juden­dom, och för­står de gnos­tiska tex­terna som ett radi­kalt avstånds­ta­gande från den hebre­iska bibeln. Den andra pla­ce­rar gnos­ti­cism i en judisk-hellenistisk kon­text och för­står de gnos­tiska tex­terna som för­sök att lösa de teo­lo­giska pro­blem som före­kom­mer i skapelseberättelsen.


Före­dra­get hålls i sam­ar­bete med Folk­u­ni­ver­si­te­tet och är öppet för all­män­he­ten. Inträ­det är gra­tis, men kon­tanta bidrag till verk­sam­he­ten mot­ta­ges tacksamt.

Väl­komna!

Luna-pub v. 2.0 VT14

Datum: 2014-04-23, Tid: 19:00.
Plats: Plats: Grand Hotell Hör­nan, Ban­gårds­ga­tan 1, 753 20 Uppsala
Eftersom den förra pub­kväl­len blev så lyc­kad, och för att ha en Luna-sammankomst också i april, väl­kom­nar vi alla med­lem­mar och all­mänt intres­se­rade till ännu en pubträff.
Kom och dis­ku­tera för­e­ning­ens verk­sam­het, kom­mande och före­gångna före­drag och eso­te­rism och ockul­tism i allmänhet. 

Väl­komna!

Sex, svart­konst och schar­la­kans­rött: Jack Par­sons och den eso­te­riska radikalfeminismen

Datum: 2014-03-27, Tid: 17:00
Plats: VG nation, Uppsala
Före­lä­sare: Manon Hedenborg-White, dok­to­rand i reli­gi­ons­hi­sto­ria vid Uppsala Universitet.

John White­side ”Jack” Par­sons (1914−1952) var en av de första i USA som intres­se­rade sig för Aleis­ter Crow­leys reli­gion the­lema, och gick tidigt med i ordens­säll­ska­pet Ordo Templi Ori­en­tis (O.T.O.). Under sitt korta liv hann Par­sons grunda ett av värl­dens vik­ti­gaste raket­forsk­nings­centra och utropa sig själv till antikrist. Par­sons var pas­sio­ne­rat för­äls­kad i bil­den av den the­le­miska gudin­nan Baba­lon, en sym­bol för den fria sex­u­a­li­te­tens helig­het som han betrak­tade som en femi­nis­tisk och väns­ter­po­li­tisk revo­lu­tion­s­i­kon. Under ett par måna­der i slu­tet av 1940-talet utförde Par­sons ett ambi­tiöst ritu­al­ma­giskt arbete till­sam­mans med Sci­en­to­lo­gins grun­dare L. Ron Hub­bard och sin äls­ka­rinna Mar­jo­rie Came­ron för att få Baba­lon att inkar­ne­ras på jor­den som ett slags the­le­misk mes­si­as­ge­stalt med syf­tet att ini­ti­era den femi­nis­tiska revol­ten. Några år senare bör­jade han skissa på en luci­fe­ri­ansk häx­konstre­li­gion med gudin­nan som cen­tral figur.

Före­läs­ningen kom­mer att pre­sen­tera Par­sons korta och tumultar­tade liv och idéer, med fokus på hans tan­kar om Baba­lon vilka kom­mer att dis­ku­te­ras i rela­tion till använ­dan­det av anti­no­mi­a­nis­tisk sym­bo­lik, genus och sex­u­a­li­tet inom modern väs­ter­ländsk esoterism.


Före­dra­get hålls i sam­ar­bete med Folk­u­ni­ver­si­te­tet och är öppet för all­män­he­ten. Inträ­det är gra­tis, men kon­tanta bidrag till verk­sam­he­ten mot­ta­ges tacksamt.

Anord­nar före­drag inom eso­te­rism och mys­tika tra­di­tio­ner.